Betsson och Emil Persson söker Äkta Skidhjältar

Långloppsåkaren Emil Persson är ny ambassadör för Betsson och samtidigt lanseras eldsjälspriset ”Äkta Skidhjältar”, ett pris för att hylla personer som lägger ner kraft och energi för att möjliggöra längdskidåkning för andra.

Över 68 000 svenskar var medlemmar i en skidklubb under 2024 och långt fler åker längdskidor i något av våra fina spår runtom i landet så fort chansen ges. Bakom alla klubbar och spår finns mängder av ideellt arbetande människor. Några av dessa ska nu hyllas genom utmärkelsen Äkta Skidhjältar, instiftad av Betssons Idrottsfond och längdstjärnan Emil Persson – som själv minns tillbaka på hur han hittade glädjen i skidåkningen.

– Jag började åka i 3-4 års åldern när mamma och pappa ställde mig på skidor hemma. Sedan fortsatte det med att jag började på barnskidskola och ungdomsträningar med Brunflo IF innan jag senare bytte och fortsatte karriären i Östersunds SK. På den tiden var det ju ingen elitsatsning utan vi hade mest kul och alla hejade på varandra. Under den tiden kom man ju i kontakt med mycket eldsjälar som la ner mycket tid i klubben, dels föräldrar, dels andra äldre personer som hjälpte till med allt möjligt.

Hur fortsatte din karriär under tonåren?

– Jag kom in på skidgymnasiet i Östersund och fortsatte åka där. Under den tiden utvecklades jag sakta men säkert och jag hade väl inte alltid resultaten med mig. Men för mig var träningen och att åka iväg på tävlingshelger så kul att jag fortsatte kämpa på även om man ibland tvivlade på sig själv när resultaten uteblev.

Sedan fick du ansluta till Lager 157 Ski Team, vad betydde det för dig?

– Det betydde massor. Plötsligt fick man vara med åkare med ett helt annat fokus. Tidigare tränade man såklart hårt, men man gjorde även lite vad man tyckte var kul och kände för. Nu kom man till en grupp där alla var superseriösa och strävade efter samma mål, och man fick mer hjälp av tränare och ledare runt laget.

Vad är det du känner att du utvecklat mest under åren som tagit dig till toppen bland långloppsåkarna?

– Det är många bäckar små, men just att man blev inspirerad att träna mer och bättre är det som jag känner har utvecklat mig till en bättre åkare som helhet. Vartefter jag började vinna lopp fick jag mer och mer självförtroende och plötsligt rullade allt bara på utan några motgångar, vilket gjorde att jag lyckades bli totalsegrare två år och tvåa däremellan.

Du hade ett tufft fjolår med sjukdomar som ställde till det, kan du berätta om det?

– Förra året var otroligt tufft både mentalt och fysiskt. Det som tidigare bara hade rullat på och känts så lätt innan var borta och man kände sig vilsen kring hur man skulle hantera det. Jag har utvärderat säsongen som var, och försökt tänka på vad jag skulle gjort bättre. Kanske skulle man tagit en längre paus för att vila upp sig, men när man var uppe i det försökte man bara titta framåt till nästa helg och nästa race och hoppades att man skulle hitta känslan man haft tidigare säsonger.

Vad tar du med dig av det året, och hur har du satt upp målen för i år?

– Jag har tränat bra och hårt inför säsongen, och känner att jag börjar hitta flytet igen. Jag har insett att man inte ska haka upp sig på småsaker, som till exempel att skidan gick sönder i helgens race. I stället väljer jag att fokusera och ta med mig det som kändes bra, som att jag var stark och bra i kroppen och hade mycket mer att ge. Målet för säsongen var att återigen ta sig upp på pallen, och att vinna lopp igen.

Är det några lopp som betyder extra för dig under säsongen?

– Alla lopp är ju viktiga, och man vill alltid vinna när man ställer sig på startlinjen. Men det är klart att Marcialonga, Birkebeinerrennet och Vasaloppet betyder lite extra. Då känner man att det finns lite mer att ge i både kropp och huvudet.

Avslutningsvis, har du några bra tips för amatörer och motionsåkare för att utveckla sin skidåkning?

– Är man total nybörjare behöver man stå på skidor och känna att man börjar hitta balans i åkningen. Sedan rekommenderar jag alla att kontakta en tekniktränare för att utveckla sin åkning, det finns alltid tips de kan ge som utvecklar en. Det behöver inte vara på veckobasis utan kanske i början på säsongen, och någon gång under den. Då lovar jag att man kommer känna utveckling och att det blir roligare att åka.

Snabbfrågor med Emil Persson

Bästa skidminne: Finns så många att välja på, men vinsten i Vasaloppet sticker nog ut mest.

Favorittävling på touren: Marcialonga är favoriten. Fin omgivning, bra stämning längs banan och ofta bra väder

Favorit/vackraste skidspår: Spåren i Engadindalen är otroligt vackra. I Sverige blir det spåren på fjället runt Edsåsdalen.

Favoritvalla: Klister. 

Vad gör du helst på fritiden: Det blir mycket jakt. 

Vad äter du till frukost:  Jag mixar ihop 3 dl havregryn, lite mjölk och en banan. Det ska gå fort att äta frukost.

Vad för oväntat hittar man i din skidväska:  En kikare

Om du fick använda en superkraft i skidspåret, vad skulle det vara: Då måste det bli superstyrka!